Församlingsinstruktion för Kindaholms församling.

Kindaholms församling ligger i Göteborgs stift, Kinds kontrakt i Svenljunga kommun och består av socknarna Håcksvik, Mårdaklev, Kalv och Östra Frölunda. Församlingen har fyra kyrkor, fyra kyrkogårdar och tre församlingshem. I området bor 1658 människor. Av dem är 1460 medlemmar i församlingen dvs  88%. Avser förhållanden per den 1 januari 2008. Församlingen har en kyrkoherde 100%, en diakon 75%, en musiker 100%, fyra vaktmästare 313%,  en assistent 42,5% och en ekonomiansvarig 50%.

Vad är Kindaholms församling?

Församlingen är den gemenskap där Guds kärlek i Kristus Jesus kommer till uttryck i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.

Församlingens grundläggande uppgift i Kindaholm är, att som en del av den världsvida kyrkan, vittna om, gestalta och praktisera evangeliet och att utrusta medlemmarna för  uppgiften – att vara ljus och salt i världen och återspegla Kristi kärlek.

Vi vill vara en öppen gemenskap för troende och sökande människor.

Vi vill i församlingen skapa en själavårdande miljö, där synen på människan som en helhet av ande, själ och kropp kommer till uttryck i möten människor emellan, och där vars och ens särskilda gåvor och resurser upptäcks och tas till vara för den gemensamma uppgiften. Vi tror på evangeliets kraft och möjligheter att verka livgivande, läkande, helande och inspirerande på livets alla områden.

Genom det pilgrimstema som församlingen sedan en tid arbetar med vill vi föra fram en livshållning som hämtar inspiration ur pilgrimens sju nyckelord; långsamhet, frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, delande och andlighet. Vi är alla på vandring genom livet. Vi vandrar genom historien, följer dem som gått före oss och är förebilder för dem som kommer efter. Vi vandrar varje år på nytt genom kyrkoåret. Vi vandrar genom vår bygd i en omväxlande natur. I vår livsvandring söker vi fördjupning, vidgad kunskap, ökat medvetande, utveckling och mognad och vandrar mot målet, hoppet om det fullkomliga livet i Gud.

Omvärldsanalys Kindaholms församling

Kindaholms församling bildades 2006-01-01 genom sammanslagning av de tidigare församlingarna Kalv, Håcksvik, Mårdaklev och Östra Frölunda.

Bygden utgörs av genuin landsbygd av glesbygdskaraktär med ett fåtal mindre tätorter. Inkomstkällorna är traditionellt jord- och skogsbruk, småindustri och servicenäringar. Utpendlingen är omfattande, arbetslösheten låg. Centralort är Svenljunga. Naturen kring Ätradalen med tillflödande vattensysten är en stor tillgång.

Befolkningen har en relativt hög medelålder. Servicehus finns i Ö Frölunda; den kommunala omsorgen håller hög standard.  Det börjar bli ganska tunt med barn och ungdomar. Underlaget för de tre skolorna minskar. Högstadium finns i Svenljunga, gymnasieeleverna åker i första hand till Mark, Tranemo, eller Borås.

Två livsmedelsbutiker har lagts ner de senaste åren, två finns kvar.

Föreningslivet i bygden är rikt och sammanhållningen god. Man ställer upp för släkt och grannar i stor utsträckning.

Området utnyttjas för friluftsliv och fritidsboende. Under sommarhalvåret har vi även många utländska besökare från främst Danmark, Tyskland och Holland.

Vi har alltså bekymmer med avfolkningsproblematiken men också goda krafter som samverkar i lokalt ansvarstagande och försök att påverka utvecklingen i positiv riktning

Hotbilder:
Minskat befolkningsunderlag/minskat medlemsantal leder till sämre ekonomi för församlingen och besparingar måste göras. Fokus flyttas från verksamhetens innehåll till svårt budgetarbete.
Förväntningar finns på en servicekyrka av traditionell karaktär med stora resurser.
Minskad och åldrande befolkning märks i församlingslivet, färre barn i barnverksamheten, många gamla orkar inte längre delta aktivt.
Framtidstron vacklar och missmod sprider sig.

Utmaning:
Kan bristande framtida ekonomiska resurser hjälpa oss till en större delaktighet och gemensamt ansvarstagande? Kan vi samverka bättre både med bygdens föreningar, men också med andra församlingar i vår närhet?
Hur kan församlingen bidra till hopp och framtidstro i bygden?
Kan och vill vi utveckla ”sommarkyrkan” för att nå de många människor som då finns i vår bygd?

GUDSTJÄNSTEN

I gudstjänsten förkunnas evangeliet om Jesus Kristus, hans död och uppståndelse.
Den söndagliga gudstjänsten är själva hjärtat och pulsen i församlingens liv. Den är det sammanhållande bandet för all annan verksamhet i församlingen. Den är platsen för Guds uppenbarelse och särskilda närvaro. Allt skall peka på Guds rikes närvaro på jorden här hos oss. I gudstjänsten får vi lyssna till Guds röst och ta emot av hans gåvor, hans förlåtelse, ja Honom själv. Där får vi också frambära våra gåvor till Gud: tillbedjan, tacksägelse och lovsång och överlåtelse. I gudstjänsten har församlingens sändning ut i vardagsvärlden sin källa och inspiration.

Gudstjänsten firas av människor som utgör en andlig gemenskap. Med alla olikheter utgör vi tillsammans Kristi kropp. Gudstjänsterna i dess mångfald ska vara öppna för alla; det ska finnas en inbjudande attityd och tröskeln ska inte göras onödigt hög. Det ska finnas en strävan att hjälpa gudstjänstfirarna från konsumtion till delaktighet och ansvar.

Detta gör vi dag:

Inbjuder till huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar.
Nattvard firas minst två gånger i månaden.
Kyrkliga handlingar; dop, konfirmation, vigsel, bikt och begravning erbjuds.

Därutöver inbjuds till ett flertal olika gudstjänstformer; tema-, musik-, pilgrims- mm.
Gudstjänsterna planeras av kyrkoherden i samråd med en gudstjänstgrupp.
I gudstjänstplaneringen finns en strävan att få många delaktiga och engagerade. Gudstjänsten är ingen föreställning utan något vi skapar tillsammans till Guds ära.
Gudstjänsterna firas i kyrkan, men även i församlingshem, utomhus, på äldreboende m fl.
Musik och dans är viktiga språk för att lyfta fram budskapet om Kristus. Musiken finns genom psalmsång, kör- och solomedverkan mm.
Församlingen inbjuder till kyrkokör, ungdomskör, barnkör samt pianoundervisning.
I församlingen finns särskild kompetens i liturgisk dans.

Hotbilder:
Pga minskade resurser riskerar antalet gudstjänster att minska. Eftersom man av tradition helst går till sin egen sockens kyrka, riskerar gudstjänstbesöken att minska och gudstjänstlivet marginaliseras. Kyrkan förväntas skötas av de anställda och finnas till vid ex dop, begravning mm.

Utmaning:
Hur kan gudstjänsten kännas angelägen för fler? Vi behöver öka engagemanget och deltagandet i gudstjänstfirandet! Hur kan vi få pilgrimsrörelsens ledord att genomsyra vårt gudstjänstliv? Hur kan vi få fler att åka till den gudstjänst som firas även om det är i grannsocknen? Skall vi fortsätta att använda alla våra kyrkor i samma utsträckning som nu? Kyrkorna är för stora, kostar pengar att värma upp och skapar ibland avstånd i gudstjänsten.

UNDERVISNING

Jesus samlade människor omkring sig för att undervisa. Lärjungarna förde på Jesu uppdrag traditionen vidare: ”Döp dem i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er.”

Vår uppgift som kristen församling är att vandra tillsammans och visa på den livstydning på dopets grund som kristen tro erbjuder. Undervisning och lärande rör allt arbete i församlingen, både inom och utanför gudstjänstens ram. Vi vill uppmuntra till aktivt deltagande och se varje person som en resurs efter personlig vilja och förmåga.

Det kristna lärandet är en livslång process som engagerar hela människan i att utveckla en kristen identitet med den sanna Människan – Kristus – som förebild. Bibeln som Guds ord är en central källa i vår undervisning och Kristus är dess kärna och stjärna som bibeln skall tolkas utifrån. Vi önskar att vår församling skall få vara en växtplats där man får söka kunskap och där samtidigt ens tro och livserfarenhet efterfrågas

Detta gör vi dag:
Barn-föräldragrupp på den ort där behovet är störst. Barntimmar för åldrarna 1-5 år.
Musikpatrull 6-8 år. Scout för åldrarna 7 år och uppåt. Konfirmandarbete. Skolgudstjänster.
Samtalsgrupp/bibelstudiegrupp med olika teman.

Hotbilder:
Barnantalet kommer enl nuvarande prognos att minska kraftigt under de kommande åren.
Barnen och ungdomarna i vår bygd har ofta långa tröttande skolresor.
Efter högstadiet flyttar de flesta ungdomarna till gymnasie-skolorten.
Det finns mycket som konkurrerar om barnens tid och ork.

Utmaning:
Vågar vi anpassa vår verksamhet efter de aktuella behov som finns?
Vågar vi lägga ner ex en barngrupp för att i stället starta en äldregrupp?
Kan vi samverka mer med de föreningar som finns? Fotbolls/idrottsföreningar? Skolan? Barnomsorgen? Kan vi samverka med andra församlingar i ex konfirmandarbetet?
Hur kan vi få fler frivilliga ledare?
Hur kan ”pilgrimsmetodiken” tillämpas i vår undervisning?

DIAKONI

”Diakoni är medmänsklig omsorg, grundad i Kristi kärlek, uttryckt i kyrkans liv, och vill genom barmhärtighet, respekt och solidaritet möta människan och hennes utsatthet.”

Utgångspunkten för kyrkans diakoni är det faktum att Gud är kärlek och älskar den mänsklighet han har skapat till sin avbild. Genom Kristus är varje människa älskad och har ett okränkbart värde. I evangeliets ljus kan vi se på varandra med respekt och barmhärtighet. Allt i skapelsen hör samman och bildar en helhet där alla är beroende av varandra. Vårt uppdrag som kristna och som medmänniskor är att bära varandras bördor. En kyrka utan diakoni saknar identitet och har förlorat sin trovärdighet. I detta perspektiv är diakoni inte en verksamhet bland andra. Diakoni är kyrkans väsen och är kopplad till allt från den enskilda människans behov i vår egen närhet till den nöd och brist på fred och rättvisa som råder i hela vår värld.

Diakonin hämtar sin näring och kraft ur församlingens gudstjänst- och böneliv. Den är hela församlingens uppdrag och den vigda diakonens uppgift blir att på ett särskilt sätt synliggöra och uppmuntra diakonins utveckling i församlingen.

Detta gör vi dag:

Enskilda samtal/själavård/bikt/hembesök genom präst/diakon med tystnadsplikt
Hembesök/uppsökande verksamhet genom den besöksgrupp av frivilliga som finns.
Öppen verksamhet i form av sopplunch 1g/månad. Träffar i arbetskretsar och syförening.
Regelbundna besök/gudstjänster/andakt på äldreboenden.
Församlingen diakon samverkar med kommunens omsorg och även med andra org ex Röda Korset.

Hotbilder:
Minskad befolkning och högre medelålder. Ökad isolering och ensamhet drabbar även en bygd med god social struktur. Samhällets hårdare krav i arbetsliv och relationer leder till stress, utbrändhet och psykisk ohälsa.

Utmaning:
Kan kyrkan erbjuda en helande och läkande miljö? Kan vi kombinera önskan om en kravlös miljö med önskan om delaktighet och engagemang? Hur kommer vi bort från bilden av en kyrka med duktiga välanpassade människor?
Kanske är vårt pilgrimsprojekt en del av svaret på dess frågor?

MISSION

Begreppet mission uttrycker, att vi som kristen församling sänds ut för att i ord och handling låta det goda budskapet om tro, hopp och kärlek föras vidare. Mission är en viktig del av hela kyrkans handlande: i gudstjänsten, i arbetet i världen, i gemenskapen, i undervisningen. Missionsuppdraget är invävt i de tre andra delarna av kyrkans uppdrag. Vi ska inte behålla Guds gåvor för oss själva, vi ska inte vårda en sluten gemenskap.

Alla har att ansvar; anställda, förtroendevalda och enskilda församlingsmedlemmar, var och en efter förmåga. Den främsta formen av mission är de kristnas liv; den tysta förkunnelsen genom ett liv i Kristi efterföljelse, genom engagemang i samhälle och värld, genom solidaritet, vänskap och barmhärtighet. Vi behöver utveckla våra talanger, vårt intresse och vår frimodighet. I Kindaholm har kyrkan en bred kontaktyta. Den ska vi ta vara på. Det handlar om öppenhet, respekt och förtroende. Vi ska låta kyrkans budskap synas och höras.

Detta gör vi nu:

Lokalt vill församlingen samverka med näringsliv och föreningar för att bidra till en positiv utveckling av bygden. Församlingen är sponsor till Kindaholms Fotbollsförening. Välbesökta kvinnofrukostar ordnas en gång per termin. Genom Kalvfestivalen har bygden fått många kontakter med musikkonstnärer i landet och kunnat genom upplåtande av kyrka erbjuda kindaholmsborna och andra, utmanande musikupplevelser av hög kvalité.

Kindaholms församling vill hålla det globala ansvaret levande. I församlingen finns en Internationell grupp. En medlem har deltagit i en resa till GBG:s stift vänstift Östra Stiftet i Södra Afrika och församlingen har haft besök av medarbetare från en församling i Swaziland.
Arbetet  för att uppmärksamma frågor om solidaritet, klimathotet och rättvis handel sker kontinuerligt och särskilt under globala veckan. Församlingen säljer varor från Sackeus och Rättvis handel och församlingen strävar efter en ansvarsfull och resurssnål konsumtion. Genom deltagandet i Etik och energi kommer församlingen de närmaste åren att aktivt arbeta med energifrågor.

Hotbilder:
Kyrkan fortsätter att bara nå de redan ”frälsta”. Vi fortsätter med våra vanliga verksamhetsformer, trots att vi bara når ett fåtal. Kyrkan marginaliseras och förlorar sin trovärdighet.

Utmaning:
Kan kyrkans stora internationella nätverk hjälpa oss att öppna våra ögon för både behov och resurser runt om i världen.? Kan vi utveckla vår påbörjade kontakt med Östra stiftet? Vågar vi se fattigdomen hos våra systerkyrkor i relation till vår egen rikedom och kanske ompröva både vår egen och kyrkans livsstil?
Hur når vi människor i vår egen bygd som aldrig kommer till kyrkan? Borde vi hitta former för ovana kyrkobesökare eller skall vi bara fortsätta som förut?

MINORITETSSPRÅK

Utifrån vår kristna grundsyn vill vi som församling möta medlemmar med minoritetsspråk( samiska, finska, och romani) samt teckenspråk som modersmål, med förståelse, respekt och vilja till samverkan. Vi har kännedom om församlingsbor med ursprung bl. a. i Danmark, Tyskland, Finland, Polen och Balkan. Det rör sig om enstaka församlingsbor, i huvudsak svensktalande.

Det finns också församlingsbor som talar teckenspråk. Något behov av särskilda gudstjänster eller aktiviteter för dessa ser vi för närvarande inte. Det har dock förekommit teckenspråksgudstjänster vid några tillfällen i församlingen.Vi vill fortsätta att vara öppna för behovet av särskilda stödinsatser. I Göteborgs stift finns ytterligare resurser att tillgå vid behov dit man kan vända sig för att få stöd.

PERSONALFORTBILDNING 

Fortbildningen för församlingens anställda styrs av det personalpolitiska utvecklingsavtalet
Varje anställd erbjuds utbildningsdagar enligt detta avtal. Stiftets resurser för handledning och utbildning skall prioriteras.

Vissa utbildningsdagar för frivilliga medarbetare är också av intresse för församlingsarbetet.

SAMVERKAN I PERSONALFRÅGOR

För en liten enprästförsamling som Kindaholm är behovet stort av samverkan när det gäller personal, kyrkoherdens semester och även verksamhet.  Kinds kontrakt driver projektet ”Samverkan i Kind”. Genom deltagande i det projektet hoppas vi få hjälp att hitta samverkansformer inom kontraktet. 

PILGRIMSVERKSAMHETEN

I samarbete med Göteborgs stift och tack vare projektmedel bedriver församlingen sedan 2005 ett pilgrimsprojekt. Syftet med projektet sammanfattas:
”Att i pilgrimsvandringens form erbjuda den överbelastade eller sökande nutidsmänniskan utrymme för koncentration och fördjupning i en läkande och själavårdande miljö med utgångspunkt i ett helhetsperspektiv på människan som ande-själ-kropp i samspel med sin omgivning på alla nivåer.”
En vandringsled som sammanbinder våra fyra kyrkor har iordningsställts. Denna led vill vi utveckla till omfattning och innehåll. Tanken är att pilgrimsverksamheten ska vara en del av vår församlings ordinarie arbete och använda sig av de krafter och resurser som finns lokalt.
Vi tror att den kan öppna för människor som f n inte är relaterade till kyrkan. Vi tror också att pilgrimsvandring kan bidra till utveckling av arbetet med barn, ungdomar och konfirmander.
Vi vill också bjuda in individer och grupper från andra församlingar och verksamheter. Det kan innebära en möjlighet att skapa samarbete mellan stads- och landsbygdsförsamlingar.